Gemensamma texter - helgdagar

Det finns gemensamma texter bakom molnet som berättar om olika helgdagar. Följande finns:

  • Helgdagar - Advent
  • Helgdagar - Alla helgons dag
  • Helgdagar - Domsöndag
  • Helgdagar - Fastetid och askonsdag
  • Helgdagar - Julen
  • Helgdagar - Kristi förklarings dag
  • Helgdagar - Kristi himmelsfärdsdag
  • Helgdagar - Kyndelsmässodagen
  • Helgdagar - Lucia
  • Helgdagar - Långfredagen
  • Helgdagar - Marie bebådelsedag
  • Helgdagar - Midsommardagen
  • Helgdagar - Mikaelidagen
  • Helgdagar - Palmsöndagen
  • Helgdagar - Pingst
  • Helgdagar - Påskdagen
  • Helgdagar - Påsken
  • Helgdagar - Reformationsdagen - med bild
  • Helgdagar - Reformationsdagen
  • Helgdagar - Självständighetsdagen
  • Helgdagar - Skärtorsdagen
  • Helgdagar - Söndag
  • Helgdagar - Trettondagen

Advent

Mot slutet av medeltiden började man inom den västerländska kristenheten uppfatta att kyrkoåret börjar med första söndagen i advent. Ordet advent kommer från det latinska uttrycket adventus Domini och betyder Herrens ankomst.

Under adventstiden förbereder vi oss inför julen. Adventsfastan firar vi från måndagen efter första söndagen i advent fram till julafton. Fastan är en gammal tradition. Den har också kallats för lilla fastan, till skillnad från den stora fastan före påsken.

Första söndagen i advent

Första söndagen i advent är en av de populäraste högtiderna i vår kyrka. Huvudtexten för den här högtiden är enligt medeltida tradition berättelsen om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna, vilket hör till palmsöndagens tema. På det här sättet kopplas advent och jul till händelserna på palmsöndagen och på påsken.

En glädjefest

Hos oss har första söndagen i advent med tiden blivit en glädjefest. Den liturgiska färgen är vit. Hymen Hosianna har kommit att bli en oskiljaktig del av den här högtiden. Utropet ”hosianna!” är ursprungligen en bön, ”Herre, hjälp, fräls!”. Men redan i den judiska traditionen, före Jesu tid, började människorna använda utropet som ett allmänt jubelrop.

Efter första söndagen i advent

Genast på måndagen efter den första adventssöndagen blir den liturgiska färgen violett eller mörkblått istället för vit. Nu följer en tid av bot och ånger, väntan och förberedelse.

Tredje och fjärde söndagen i advent

Temat för andra söndagen i advent är Kristi återkomst i härlighet vid tidens slut (Kristi andra ankomst). Den centrala bibliska personen under tredje söndagen i advent är Johannes Döparen, som uppmanar till bot och bättring. Fjärde söndagen i advent firas hos oss, liksom i de flesta andra kyrkor, till minnet av Maria, Jesu mor.

Söndag

Vila är inte det samma som passivitet. Vila är att göra något annat än det vi gör i vardagen.  Första Mosebok 2:1-3 talar om vilan som något som en gåva från Gud till oss. Söndagen var Jesu uppståndelsedag som de kristna kom ihåg och firade. Från 300-talet blev söndagen en helgdag.

För många är vardagen det samma som tidsbrist och jäkt. Söndagen kan få bli en dag för återhämtning. Gudstjänsten är en gåva och möjlighet för oss att stilla oss i mötet med Gud och varandra.

Under kyrkoåret har varje söndag sitt eget tema. Bibeltexterna och bönerna har valts i anslutning till temat. Under kyrkoåret går vi igenom de olika skedena i Jesu liv från hans födelse till hans död och uppståndelse. I Kyrkoårskalendern finns tema och texter för de olika söndagarna under kyrkoåret.

Att hålla vilodagen helig

Tredje budet - Tänk på att hålla vilodagen helig - påminner oss om det viktiga i att ge och ta tid för vila. Att skilja söndagen från vardagen ger utrymme för tystnad och möten med det heliga.