Gemensamt material för advent och jul

Materialet finns bakom moln-knappen eller bland de gemensamma länkarna.

Adventstid

Bakom molnet finns en text om Advent, en video om Advent samt fyra korta videor för de fyra adventssöndagarna. Dessutom finns det en text om Självständighetsdagen och lucia

• Helgdagar - Advent
• Helgdagar - Advent video
• Fyra korta videor för första, andra, tredje och fjärde advent. Ljus tänds och en dikt läses. Finns under rubriken Advent video
• Helgdagar - Självständighetsdagen
• Helgdagar - Lucia

Jultid

Det finns text om jul och om trettondagen samt flera videon med både sång och julvandring.

• Helgdagar - Julen
• Helgdagar - Trettondagen
• Julsångsvideo - En stjärna lyser så klart. En video av en skolklass som sjunger julsången En stjärna lyser så klart.
• Julsångsvideo - Giv mig ej glans, med Reidar och Vera Tollander i Lovisa kyrka
• Julevangeliet på teckenspråk , video
• Julvandring, den första julen - video från Matteus församling
• Helgdagar - Annandag jul video (Ny 2022)
• Helgdagar - Trettondagen video (Ny 2022)

Program från Yle Arenan i Klockaren (nytt för 2022)

Under julhelgen sänder Yle De vackraste julsångerna och julotta. Det finns bland det gemensamma innehållet (bakom molnet) med inbäddningar av programmen samt programmets presentationstext.

• Yle Arenan: De vackraste julsångerna 2022 (programmet går att spela upp från lördag 24.12 kl. 0.01)
• Yle Arenan: Julottan 2022 (programmet går att spela upp från söndag 25.12. kl 0.01)

Gemensamma länkar

• De vackraste julsånger (Den leder till Finska Missionssällskapets webbplats)
• Julberättelse
• Julradion

Fyrkantstaggen #julfred

Då vi delar julrelaterat material i sociala medier använder vi gärna hashtaggen #julfred. Allt som är postat på den finns också att lyfta som gemensamt innehåll på sidan.

Dela era julströmningar i evl.fi

Vi lyfter alla församlingarnas strömmade andakts- och gudstjänstevenemangÖppna länk i ny flik automatiskt till evl.fi. 

För att era evenemang ska synas på bästa sätt på evl så ska du: 

• skriva in nyckelordet evlströmning då du skapar ett svenskt evenemang (och nyckelordet evlstriimaus om du skapar ett finskt evenemang som ska synas på finska sidan i evl.fi).  Du som använder Katrina ska sätta in nyckelordet, som kallas sökord i Katrina, i Katrina samt se till att nyckelordet finns sen tidigare någonstans på er sajt.
• lägga in länken till var man kan se strömningen i själva evenemanget. (Minns att definiera att länken öppnas i ett nytt fönster om den leder utanför er sajt.)

Evenemangslista för jul

Du kommer väl ihåg att julen är ett lämpligt tillfälle att skapa en skild evenemangslista med julen som tema. Den kan t ex finnas överst på sidan för evenemang - söktjänst. Du skapar en evenemangslista med att ge alla önskade evenemang ett gemensamt nyckelord, t ex jul och byt länkens bild till en bild med jultema. 

God Jul till alla redaktörer i Klockaren!

Skrolla neråt på denna sida för att se de gemensamma texterna, videon och länkar.

Adventstiden är förberedelse

Under adventstiden förbereder vi oss inför julen. Advent är fastetid, men den första adventssöndagen är också en glädjefest och en av de mest populära högtiderna i vår kyrka. Kom med och sjung "Hosianna".

Första söndagen i advent

Första söndagen i advent är en av de helger som samlar allra mest människor i kyrkorna. Huvudtexten för den här högtiden är enligt medeltida tradition berättelsen om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna.

Den här texten hör också till palmsöndagens tema. På det här sättet knyts advent och jul till händelserna på palmsöndagen och på påsken.

En glädjefest

Hos oss har första söndagen i advent med tiden blivit en glädjefest. Den liturgiska färgen är vit. Hymen "Hosianna" har kommit att bli en oskiljaktig del av den här högtiden.

Utropet ”hosianna!” är ursprungligen en bön, ”Herre, hjälp, fräls!”. Redan i den judiska traditionen, före Jesu tid, började människorna använda utropet som ett allmänt jubelrop.

Ett nytt kyrkoår börjar

Adventstiden inleder ett nytt år i kyrkan. Det var mot slutet av medeltiden som man inom den västerländska kristenheten började räkna det som att kyrkoåret inleds med första söndagen i advent. Ordet advent kommer från det latinska uttrycket adventus Domini och betyder "Herrens ankomst".

Efter första söndagen i advent

Genast på måndagen efter den första adventssöndagen blir den liturgiska färgen violett eller mörkblått istället för vit, för att signalera att fastan börjat. Nu följer en tid av bot och ånger, väntan och förberedelse.

Adventsfastan firar vi fram till julafton. Fastan är en gammal tradition. Den har också kallats för lilla fastan, till skillnad från den stora fastan före påsken.

Andra, tredje och fjärde söndagen i advent

Temat för andra söndagen i advent är Kristi återkomst i härlighet vid tidens slut.

Huvudpersonen under tredje söndagen i advent är Johannes Döparen. Johannes uppmanade till bot och bättring; han var ett tecken på att profetiorna var på väg att uppfyllas: Frälsaren skulle komma. 

Fjärde söndagen i advent firas hos oss, liksom i de flesta andra kyrkor, till minnet av Maria, Jesu mor.

Självständighetsdagen

Finland blev självständigt den 6 december 1917. Vi firar den nationella helgdagen också i kyrkan och tackar för vårt lands självständighet. På självständighetsdagen minns vi vårt folk och vårt fosterland i bönerna.

Den liturgiska färgen är vit. Men om dagen råkar infalla den andra adventssöndagen kan man använda violett eller blått. På självständighetsdagen går många till kyrkogården, speciellt för att minnas de stupade. På kvällen samlar presidentens mottagning folket framför teven.

Två ljus i fönstret

Det är tradition att ställa två ljus på fönsterbrädet kl. 18-21. Hur traditionen har uppkommit är osäkert. Kanske det är just två ljus för att självständighetsdagen infaller kring andra advent. Traditionen kan också ha sitt ursprung i historien. Det kan ha varit ett sätt att förmedla att värvade jägare tryggt kan be om logi. De två ljusen kan också symbolisera hem och fosterland eller stupade och återvända från kriget. 

Gud, du som råder över alla folk,
i dag tackar vi dig för det goda land
som du har gett oss.
Tack för att du i din nåd
har lett vårt folk
genom många svårigheter och strider
fram till denna dag.

Lucia

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av din fägring.
Drömmar med vingesus under oss sia,
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.

(Sigrid Elmblad)

Vi firar Lucia den 13 december. Traditionen härstammar från den katolska helgonkalendern och är inte en högtid i den evangelisk-lutherska kyrkans kyrkoår. Men att fira dagen har blivit en tradition, speciellt bland finlandssvenskar.

I daghem och skolor firar man lucia med lussebullar och pepparkakor. En liten lucia med tärnor, stjärngossar och tomtar sprider mycket värme och glädje. Ofta besöker de små luciorna åldringshem i närheten av skolan. Många småflickor lussar också hemma för familjen.

Ljusbringerskan

Lucia är en ljusbringerska i mörkret. Lucia var en kristen jungfru som ville tjäna Gud. Enligt legenden dog Lucia en martydöd på Sicilien kring 300-talet. I den katolska  kyrkan är Lucia de synskadades helgon.

Den mörkaste natten

Natten till den 13 december har ansetts vara årets längsta natt. Enligt folksägen var natten fylld av ondska och trolldom. Kanske Lucia därför kom till människorna med hopp och ljus just den natten. Den samma natten började man också julfastan, då åt människorna så mycket de orkade. Fastan avslutades på julafton. Luciatraditionen spred sig till Skandinavien på 1600-1700-talet.

Julen

Julens budskap berör mitt och ditt liv. Gud blir människa och känner med oss i våra vardagsbekymmer.

Läs tankar av julens kändisar inför den speciella nattenÖppna länk i ny flik.

Snart går adventstiden över i jul och vi får önska varandra god jul! Kyrkorna världen över firar minnet av en världsavgörande händelse i Betlehem för drygt tvåtusen år sedan – Gud själv kom till jorden som ett litet hjälplöst människobarn.

Hände det här just den 25 december år noll? Nej, det gjorde det nog inte – ingen vet exakt när Jesus föddes, utom att det var när Augustus var regerande kejsare i Rom och Quirinius var landshövding över Syrien, som det står i Lukasevangeliet. Det vill säga någon gång mellan 4 f Kr och 6 e Kr. Så pass världsavgörande var ändå händelsen att man senare kom att inleda tideräkningen utgående från Jesu födelse.

Att vi firar 25 december som Jesus födelsedag beror på att romarna bestämde att ersätta firandet av guden Sol Invictus (den obesegrade solen) med den nya kristna högtiden.

Profetiornas uppfyllelse

Gamla testamentets profeter förutsade att det ska komma en Messias som ska rädda Israel och vara en frälsare för alla folk. På julaftonen läser vi i kyrkorna en del av dessa profetior. Både Jesaja och Jeremia skriver om hur ett skott ska växa fram ur Jisahis och Davids stam, en konung ska födas som ska skapa fred och rättfärdighet. I Mikaels bok beskrivs hur det i Betlehem ska födas en herde över folket.

Julprofetior:

• Jesaja 9Öppna länk i ny flik
• Tre andra profetiorÖppna länk i ny flik

Julbön

Julafton är den mest populära kyrkliga högtiden. Då deltar många också i en gudstjänst. Av dem är julbönen den mest besökta. Den enkla och korta utformningen med fokus på julevangelietÖppna länk i ny flik och bekanta julpsalmer som Nu tändas tusen juleljusÖppna länk i ny flik, Giv mig ej glansÖppna länk i ny flik och Härlig är jordenÖppna länk i ny flik har blivit en tradition för många. I flera församlingar ordnas också speciella julböner för barn.

Julnattsmässa

Julnatten är natten för Kristi födelse. Församlingen hör ängelns budskap:

I dag har en frälsare fötts år er.

Julnattsmässan (änglamässan) är huvudevenemanget under jultiden i en stor del av den kristna världen.

Julottan

Under julottan (herdarnas mässa) färdas vi till Betlehem med herdarna. Där får vi se att Jesus fötts.

Juldagens gudstjänst

På juldagens gudstjänst (folkets mässa) tackar vi Gud för att han låtit sin son bli människa, vår broder, så att vi alla kan bli Guds barn.

Trettondagen

Trettondagen är en äldre högtid än julen – den hör till de äldsta högtiderna inom kristendomen.

Denna högtid, som firas den sjätte januari, har förknippats med många olika teman. Redan på 200-talet firade man trettondagen, då som Jesu födelsefest. Därför kallar vi den fortfarande ibland för den ”gamla julen”.

Jesu dop

Det andra temat för trettondagen ärJesu dop. I den österländska kristenheten firar kyrkorna trettondagen fortfarande med det här temat. Ett tredje tema för trettondagen är bröllopet i Kana.

I väst började kyrkorna stället fira trettondagen till minnet av berättelsen om de tre vise männen, som kom för att hylla judarnas nyfödde konung. De tre vise männen representerade främmande folkslag. Det här visar att Kristus är ”världens ljus” för alla folk. Trettondagen påminner alltså oss om kyrkans missionsuppgift: alla ska få ta del av julens budskap.

De äldre teman för trettondagen sköt kyrkorna i väst fram till de två söndagarna efter trettondagen.

I Bibeln står det inte hur många de vise männen var, men redan i ett tidigt skede etablerades uttrycket ”de tre vise männen” i kyrkan. Antagandet grundar sig sannolikt på de tre gåvor det står skrivet om i evangelierna: guld, rökelse och myrra. Senare uppstod också den allmänna uppfattningen att de vise männen var kungar.

Tre kronor

I den första kyrkoordningen för den lutherska kyrkan i Sverige-Finland från 1500-talet skildras trettondagen som ”Vår Herres dopdag, som kallas för Heliga Tre Kungarnas Dag”. Också Sveriges riksvapen – Tre kronor – har sina rötter i de tre kungarnas kronor.

Sex altarljus

Det traditionella namnet på trettondagen är epifania, Herrens uppenbarelse. Den är en av de stora Kristusfesterna och vi firar den med den vita liturgiska färgen och sex altarljus. Trettondagen har fått sitt namn av att högtiden firas på den trettonde dagen efter jul. Också om trettondagen avslutar själva jultiden hör helgerna efter trettondagen fortfarande till julkretsen. Julkretsen löper ut först då påskkretsen börjar.