Gemensamt - via molnet

Här finns exempel på kyrkans gemensamma innehåll du kan plocka ner via molnet i en textportlett.

Via denna länk hittar du också tips på gemensamma texter.

YouTube-video
YouTube-video
YouTube-video

Domsöndagen

Domsöndagen är kyrkoårets sista helg, en dag för uppgörelse under den mörkaste tiden på året. Helgen påminner oss om att denna värld upphör en dag. Vi väntar på Kristi återkomst och den sista domen. Domsöndagen kallas också för Kristi konungaväldes söndag.

Bibeln säger oss inte allt om domen och världens slut. Vi kan inte veta tiden eller platsen. Den sista dagen samlas alla inför Kristi domstol. En del får evigt liv och en del döms till evigt straff. Straffet är evig separation från Gud.

Domsöndagens bibeltexter handlar om hur Kristus är närvarande som förklädd till vår nästa. Genom att göra gott blir vi inte bättre inför Gud. Det goda ska vi istället göra för vår nästas skull. Vi ansvarar för våra gärningar och ogärningar.

Glädjens och segerns fest

På den yttersta dagen får vi med tryggt sinne förlita oss på Guds nåd. Det påvisar påskens händelser: Kristi uppståndelse och seger över döden. Den dystra hopplösheten ersätts av glädjefull väntan som får oss att vandra med vår lidande nästa.

Trots det allvarliga temat är domsöndagen inte en ångestfull, skrämmande dag utan segerns dag. Den liturgiska färgen är grön, som vittnar om glädje och hopp. Efter domsöndagen börjar det nya kyrkoåret, advent dvs. inväntan av julen.

Jesus säger: "Sannerligen, vad ni inte har gjort för någon av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig." (Matt 25:45)

#skriba

Helgdagar / Kyrkoår med rytm Julen / Jesus – Gud på jorden Påsken / Jesus – levande Gud Pingsten / Jesus – vår Gud med oss
Gudstjänsten Bön / Tala med Gud  

 
Vad vi tror på Bibeln / Läs och slå upp med sökord Rättvisa och ansvar / Kyrkans etik Kyrklig ordlista Ekumenik / De kristnas enhet Religionerna möts / Dialog
Nyheter  StällningstagandenWebbtidningar / Tidningar och artiklar

Advent

Mot slutet av medeltiden började man inom den västerländska kristenheten uppfatta att kyrkoåret börjar med första söndagen i advent. Ordet advent kommer från det latinska uttrycket adventus Domini och betyder Herrens ankomst.

Under adventstiden förbereder vi oss inför julen. Adventsfastan firar vi från måndagen efter första söndagen i advent fram till julafton. Fastan är en gammal tradition. Den har också kallats för lilla fastan, till skillnad från den stora fastan före påsken.

Första söndagen i advent

Första söndagen i advent är en av de populäraste högtiderna i vår kyrka. Huvudtexten för den här högtiden är enligt medeltida tradition berättelsen om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna, vilket hör till palmsöndagens tema. På det här sättet kopplas advent och jul till händelserna på palmsöndagen och på påsken.

En glädjefest

Hos oss har första söndagen i advent med tiden blivit en glädjefest. Den liturgiska färgen är vit. Hymen Hosianna har kommit att bli en oskiljaktig del av den här högtiden. Utropet ”hosianna!” är ursprungligen en bön, ”Herre, hjälp, fräls!”. Men redan i den judiska traditionen, före Jesu tid, började människorna använda utropet som ett allmänt jubelrop.

Efter första söndagen i advent

Genast på måndagen efter den första adventssöndagen blir den liturgiska färgen violett eller mörkblått istället för vit. Nu följer en tid av bot och ånger, väntan och förberedelse.

Tredje och fjärde söndagen i advent

Temat för andra söndagen i advent är Kristi återkomst i härlighet vid tidens slut (Kristi andra ankomst). Den centrala bibliska personen under tredje söndagen i advent är Johannes Döparen, som uppmanar till bot och bättring. Fjärde söndagen i advent firas hos oss, liksom i de flesta andra kyrkor, till minnet av Maria, Jesu mor.

Självständighetsdagen

Finland blev självständigt den 6 december 1917. Vi firar den nationella helgdagen också i kyrkan och tackar för vårt lands självständighet. På självständighetsdagen minns vi vårt folk och vårt fosterland i bönerna.

Den liturgiska färgen är vit. Men om dagen råkar infalla den andra adventssöndagen kan man använda violett eller blått. På självständighetsdagen går många till kyrkogården, speciellt för att minnas de stupade. På kvällen samlar presidentens mottagning folket framför teven.

Två ljus i fönstret

Det är tradition att ställa två ljus på fönsterbrädet kl. 18-21. Hur traditionen har uppkommit är osäkert. Kanske det är just två ljus för att självständighetsdagen infaller kring andra advent. Traditionen kan också ha sitt ursprung i historien. Det kan ha varit ett sätt att förmedla att värvade jägare tryggt kan be om logi. De två ljusen kan också symbolisera hem och fosterland eller stupade och återvända från kriget. 

Gud, du som råder över alla folk,
i dag tackar vi dig för det goda land
som du har gett oss.
Tack för att du i din nåd
har lett vårt folk
genom många svårigheter och strider
fram till denna dag.